Forskningsbloggen har flyttat

6 september, 2009

Vi finns numera på www.forskningsbloggen.se. Uppdatera era bokmärken och RSS-flöden och välkomna dit!


Cirkelresonemang

3 september, 2009

Människor tenderar faktiskt att gå i cirklar om de inte har någonting att orientera sig efter. Detta har länge varit en spridd uppfattning, men det har aldrig bekräftats vetenskapligt förrän nu i Current Biology. Tyska forskare har låtit människor med ögonbindel vandra efter eget gottfinnande i Saharaöknen under det att de spåras med GPS. Under molniga dagar, när det inte funnits några sinnesintryck som kan hjälpa till med orienteringen, har promenaderna ofta resulterat i tämligen snäva cirklar.  Det tycks dock inte finnas något mönster i vilken riktning försökspersonerna helst svänger åt, vilket motsäger tidigare hypoteser om att effekten skulle kunna bero på höger-/vänsterhänthet eller andra kroppsliga assymetrier.


Rubinsmörjning

31 augusti, 2009

I ett mekaniskt urverk är det ankargången som gör att visaren rör sig stegvis med en jämn hastighet. Det är en finmekanisk utrustning som omvandlar en rotationsrörelse hos gånghjulet till en pendlande rörelse hos ankarhaken.

Principen är 250 år gammal, men konstruktionen utvecklas fortfarande. En stor teknisk utmaning ligger i slitaget mellan gånghjul och ankarhake. Det är svårt att undvika en glidande kontakt och därför behövs smörjning och slitagetåliga material; ankarhakens kontaktpunkter består till exempel ofta av rubiner. Så sent som för tio år sedan kom Omegas koaxiella ankargång som minimerar de glidande rörelserna i systemet, men det finns också andra lösningar. Den svenska klocktillverkaren Arlanch presenterade nyligen en ankargång med inbyggd grafitsmörjning, där rubinerna är belagda med ett grafitskikt som överförs till gånghjulet via den mekaniska kontakten.


Stadsutveckling

29 augusti, 2009

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har beslutat finansiera ett forskningscentrum i Göteborg om hållbar stadsutveckling: The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. Målen man har satt upp handlar på övergripande nivå om att utveckla kunskap och metoder som kan användas för hållbar stadsutveckling på olika nivåer och i olika sammanhang. Centret kommer att samarbeta med forskargrupper i Manchester, Shanghai och Kisumu, Kenya: städer i olika utvecklingsskeden som ställs inför olika utmaningar.

Den vetenskapliga områdena utgörs av 1) socio-ekonomiska och kulturella aspekter med avseende på stadens invånares behov, 2) Resursförbrukning och landutnyttjande, 3) staden som komplext system och 4) administration och förvaltning.

Olika lager av urban infrastruktur (från centrets ansökan till Mistra).

Olika lager av urban infrastruktur (från centrets ansökan till Mistra).

Specifikt har man bland annat tänkt sig att utveckla ett slags datorstött rollspel där intressenter i stadsutvecklingsprocessen kan interagera och simulera stadens utveckling. I ett pilotprojekt tänker man sig att tillämpa detta på Älvstaden i Göteborg, som är ett utvecklingsområde där man försöker återskapa stadsmiljö i det gamla varvsområdet. Men programmet innehåller mycket annat också och kan läsas i sin helhet här.

Det här känns som ett spännande initiativ och det ska bli intressant att se vad som kommer ut av det. Projektet leds av Chalmers, Göteborgs Universitet och IVL och både Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen är delaktiga. Vi får hoppas att man upprättar en tydlig kommunikation utåt så att även folkrörelser som Yimby kan ta del av och kanske till och med påverka arbetet. Programmet är tänkt att inledas i början av 2010.


Katten bestämmer

14 augusti, 2009

Alla kattägare vet det, även om de inte vill erkänna det – ens för sig själva. Tamkatter manipulerar sina ägare. Nu finns det också vetenskapliga indikationer på att det förhåller sig så, enligt en studie från universitetet i Sussex.

Katt som befaller

Katt som befaller

Katter kan använda sig av olika typer av läten, som kombinationer av jamningar och spinnande, som påverkar människor på olika sätt. De kan till exempel framkalla sympati genom att förmedla intrycket att katten mår bra, eller för att dess läte låter som ett spädbarn. Eller de kan helt enkelt låta på sätt som människor har svårt att stå ut med.

Forskarna i Sussex har bland annat visat att katter som vill ha mat låter på ett sätt som upplevs mer angeläget, även av icke-kattägare, än vanliga läten. Det tycks också som att katter ganska snabbt lär sig att utveckla sitt språk för att få ut mesta möjliga nytta av sin ägare.


Även solen…

12 augusti, 2009

De gäckande solfläckarna kan snart förklaras, rapporterar National Science Foundation. Med hjälp av noggranna beräkningssimuleringar av magnet-, gas- och energiflöden vid solens yta har man lyckats återskapa de processer som gör att solfläckar uppstår.

Artificiell solfläck

Artificiell solfläck

Solfläckarna varierar i intensitet  – i regel över cykler på 11 år. De har stor betydelse för magnetfältet i Jordens omgivning och påverkar Jorden på många sätt, bland annat vad gäller väder och klimat. Det dyker emellanåt upp teorier om korrelation mellan solens aktivitet och alla möjliga företeelser, bland annat halveringstider hos radioaktiva isotoper.


Alla vägar bär till Rom

11 augusti, 2009

Alla vägar bär till Rom, brukar man säga. Ordstävet syftar på att romarna kanske var de första som insåg infrastrukturens betydelse. Det stora vägnät som man byggde upp under antiken var en självklar orsak till att man kunde lägga under sig och hålla samma ett så stort rike.

Europas vägnät

Europas vägnät

Nu börjar det dock bli för mycket av det goda. Det nyligen avslutade projektet Include, som har finansierats av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), har visat att vägar och järnvägar på vissa håll i Europa börjar få allvarliga konsekvenser för människors och djurs livskvalitet. Detta dels av uppenbara orsaker som trafikbuller, avgaser, förfulning av kulturmiljöer etc, men även genom fragmentering av landskapet. När landskapen i allt större utsträckning genomkorsas av vägar försämras möjligheterna för vilda djur att röra sig fritt. Vid en kritiskt nivå av fragmentisering kan vissa arters överlevnadsmöjligheter helt försvinna.


Well, did you evah?

6 augusti, 2009

Om ungefär 3,3 miljarder år kan jorden kollidera med Mars. Eller möjligen med Venus eller Merkurius. Detta visade franska astronomer i våras efter att ha genomfört mycket noggranna beräkningar av hur solsystemet kommer att utvecklas i framtiden.

Solsystemet är inte så stabilt som det verkar. Inte ens Merkurius, som idag är gravitationellt låst till Solen (och roterar exakt ett och ett halvt varv runt sin egen axel under ett varv runt solen), har en helt stabil bana. Under vissa förutsättningar kan tidvatteneffekter från Jupiter orsaka resonans i Merkurius bana som gör att planeten ”pumpas” ut i en starkt eliptisk rörelse. Det här gör att Merkurius antingen kan fara rätt in i Solen eller kollidera med Venus eller – med något mindre sannolikhet – överföra sitt osymmetriska rörelsemönster till de andra tre inre planeterna. Med konsekvensen att Venus, Jorden och Mars far runt i en stor Carambole med korsande omloppsbanor med kollision som oundviklig följd.

Exakt vad som kommer att hända är svårt att förutsäga då solsystemet beter sig som ett dynamiskt system, där utvecklingen på lång sikt hos datorsimuleringen är starkt beroende av beräkningsnoggrannheten och ett antal okända parametrar. Man har här genomfört 2 500 körningar där hela solsystemet simulerats fem miljarder år framåt i tiden med ett tidsintegrationssteg på max 3,5 minuter, där Merkurius position vid simuleringens början varierats inom ett spann av 7,6 meter. Ungefär en procent av historierna slutar med instabilitet i Merkurius bana och en (1) slutar med att Jorden kolliderar med Mars. Det hade onekligen varit en upplevelse!

Have you heard? It’s in the stars.
Next July we collide with Mars.
Well, did you evah?
What a swell party this is!

Bing Crosby och Frank Sinatra, High Society (1956)


Maneter på tapeten

8 juli, 2009

Maneter är på tapeten ganska ofta nuförtiden. Jag har tidigare skrivit om hur stora manetsvärmar kan orsaka problem för kustnära industrier, och de kan dessutom vara ett gissel för badande. Mängden maneter tycks öka och en hypotes är att detta kan bero på klimatförändringarna. Nu rapporterar i alla fall Svenska Dagbladet om manetinvasion i Medelhavet och en av manettyperna som kommit tillbaka i stor skala är den på sitt sätt så fascinerande Portugisiska örlogsmannen, som kan vara dödligt giftig.

Portugisisk örlogsman. Källa: wikipedia

Portugisisk örlogsman. Källa: wikipedia


Sverige vid rodret

7 juli, 2009

Sedan en vecka tillbaka är Sverige ordförandeland för EU. Vad gäller forskning har Sverige verkligen ett postivt renommé att bevara i och med att vi är en av världens absolut mest forskningsintensiva regioner – speciellt vad gäller industrifinansierad (och, får man då förmoda, behovsstyrd) forskning. Dessutom har den förre högskole- och forskningsministern Leijonborg har gett ett visst eko ifrån sig, såväl här på forskningsbloggen som i världen: han lyckades få ESS till Lund. Leijonborgs efterträdare heter Tobias Krantz. Hans programförklaring inför ordförandeskapet är lite blek tycker jag. Den innehåller ingenting konkret, utan talar bara i allmänna termer om vikten av att utveckla det europeiska forskningssamarbetet och hur viktig forskning och innovation är för ekonomisk tillväxt.